Om Slöjdresan | slojdresan.se

Slöjdresan behövs

Slöjd handlar inte om smörknivar och grytlappar, som går att köpa i närmaste snabbköp, utan om materialkännedom, fingerfärdighet, resurshushållning, problemlösning, förmåga att följa en ritning och insikter i tidigare generationers kunnande. I slöjden följer eleverna en hel arbetsprocess, från idé till färdig produkt. Det är kunskaper man har nytta av både i det dagliga livet och i vilket yrke man senare än väljer.

Efter Marléne Johansson, Sveriges första professor i slöjd

Slöjdämnets vara eller inte vara i grundskolan är då och då under debatt. Liksom andra estetiska och praktiska skolämnen måste slöjden försvara sin ställning i förhållande till teoretiska ämnen, trots att slöjd är ett etablerat skolämne, ingår som en självklar del i läroplanen för grundskolan och är ett av de ämnen som eleverna skattar högst.

En utmaning är att slöjdämnet de senaste decennierna har utvecklats och breddats. Det går inte längre att arbeta som förr. Det går inte att arbeta utan samspel med övriga lärare och med övriga ämnen. Hur eleverna ska bedömas har förändrats i grunden. Elever i behov av särskilt stöd finns numera i de flesta klasser. Därtill ställs krav på ett helt annat sätt än förr på att undervisningen ska vara kumulativ på så sätt att varje steg i lärandet ska vara en förutsättning för nästa steg.

Ett problem är att det så gott som helt saknas läromedel för eleverna och handledningar för lärarna. I praktiken innebär det att varje slöjdlärare måste göra sitt eget läromedel. Men det är inte så enkelt. Det kan vara svårt att mäkta med att beakta alla faktorer som ska tas med i undervisningen. Slöjdlärarkåren har en hög medelålder, vilket gör att många nyutbildade lärare tar plats i slöjdsalarna de närmaste åren. Samtidigt är en tredjedel av slöjdlärarna inte behöriga. Risken finns att slöjdundervisningen inte helt motsvarar läroplanens krav. Är det rimligt att alla ska skapa sina egna läromedel?

Den forskning och utvärdering som finns om slöjdämnet i skolan är ganska begränsad, men problembilden som skissas här bekräftas av forskningen.

Slöjdresan har tillkommit mot denna bakgrund. Slöjdresan är kanske det första kompletta läromedlet i slöjd. Det omfattar årskurs 3–6 i grundskolan och har inriktningen trä och metall.

Kortfattat om slöjdämnet

Skolslöjd anses vara en svensk idé som sedan spridits till andra länder. Träslöjd och textilslöjd växte fram som skolämnen under 1800-talets slut. Metallslöjd tillkom under 1920-talet efter önskemål från industrin. 1955 blev slöjd ett obligatoriskt ämne i grundskolan. Utan att egentligen någon tidigare del tagits bort har slöjdämnet stegvis berikats med nya inslag och fokuseringar, såsom materialkunskap, skapande, arbetsprocess, återbruk, projektplanering och entreprenörskap. Samtidigt omfattas slöjdämnet av de andra förändringarna som skolan har genomgått. Att utbildningen ska bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet gäller även slöjden. Det nya betygssystemet innebär ett nytt sätt att bedöma elevernas prestationer och även om betyg inte ges förrän i årskurs 6 ska eleverna i tidigare årskurser förberedas på hur de kommer att bedömas, vilket sker genom omdömen som i allt väsentligt bygger på betygssystemet. Kravet på att läraren ska samverka med andra lärare för att nå utbildningsmålen och bedriva undervisning på så sätt att eleverna får möjlighet att arbeta ämnesövergripande gäller även slöjden. Senast tillkommet är att läroplanen kompletterats med skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens, vilket även omfattar slöjdämnet.

I nu gällande Läroplan för grundskolan (Lgr11) är slöjd ett samlat ämne, och inte längre uppdelat efter olika material. I praktiken bedrivs undervisningen oftast uppdelad på inriktningarna trä- och metall respektive textil, i olika undervisningssalar och med olika lärare. För att uppfylla den kursplan för slöjd som finns i Lgr11 och för att bedöma eleverna måste slöjdlärarna samarbeta.